Tiden läker alla sår...

Eller? Jo men visst blir smärtan i bröstet mindre med tiden, även om det känns som man är på ruta ett ibland så blir det bättre. Var i stallet i måndags, första besöket efter att Doris gick bort. Det var väldigt jobbigt men också nödvändigt och bra för att komma vidare. Trevligt var det att träffa lite stallkompisar också, det lättar upp lite.

Jag har nu upptäckt vad mycket tid jag har över när jag inte har någon häst, det känns tomt och konstigt. Har sagt flera gånger att jag inte ska ha någon ny pålle efter Doris, men nu när boxen är tom är det inte så enkelt längre. Det blir nog en ny om jag hittar en lagom för min plånbok, utan att vara ett riktigt ÖK som Emellie skulle ha sagt.

Men Doris kommer alltid ha en bit av mitt hjärta! 

Kommentarer
Postat av: Anna

haha... ja, den där Emellie ;) Har lagt ut en "klo" här och där om-ifall-att någon känner någon som känner någon, som råka ha en häst för många... Det var trevligt att träffa dig och höra dig skratta. Kram!

/A

2010-06-23 @ 13:46:21
URL: http://obergs.blogg.se/
Postat av: Sara

De däringa "öken" kan bli juveler, inte ett ont ord om dom ☺ Det finns massor av hästar ute i skogarna som bara väntar på att det ska komma en Vonne och ta hand om dom. Jag håller ögonen och öronen öppna för din räkning, man kan ju alltid tipsa ☺ ...// Sara

2010-06-23 @ 17:48:31
URL: http://vogelberga.blogspot.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0