Under utveckling...

Min blogg ser just nu lite underlig och tråkig ut. Det är för att jag försöker lära mig att göra en header, vilket inte går så bra som ni ser. Lyckades faktiskt få upp en egen bild nyss, men den var så liten att den hamnade i ena hörnet.Internet är så segt på den här datorn också så det förtar nöjet. Måste få hjälp att få igång internet på min dator igen för det är mycket snabbare än det här mobila. Så nu får ni stå ut med den här intetsägande bloggen ett tag till :)

Är smekmånaden över?

Kom till stallet i går och tog in Flisan, hon kom till mig och var trevlig "inga konstigheter". Hon fick gå in i boxen en stund och fick lite "godis". Sen gjorde jag i ordning henne och sadlade, ville hinna rida innan stallmötet eftersom det brukar bli långdraget. Så ut på stallbacken och upp på pallen för att sitta upp, så fort jag satte foten i stigbygeln drog Flisan iväg med mig hängande. Fick i alla fall stopp på henne och gjorde ett nytt försök, och jag kom upp! Men det blev inte långvarit hon kastade sig runt och lättade från marken, hon vart helt knäpp!! Så jag hoppade av igen och kollade att sadeln låg som den skulle, det gjorde den. Sen gjorde jag ännu ett försök med hjälp av Anna som höll i henne, men inget blev bättre av det.

Så tillslut blev det lina på och longering på stallbacken en stund, lite backövningar och vändningar. Sen gick jag och Anna upp på volten med henne och jag satte mig upp igen, samma visa men nu med Anna i andra änden av linan. Efter en stund fick jag henne att lyssna lite och vi tog bort linan, sen försökte jag jobba henne en stund.
Det blev ganska mycket kamp och hon ville mot utgången hela tiden, jag slutade när hon slappnat av någorlunda för då var det dax för mötet att börja. När vi kom in i Flisans box kissade hon floder innan jag ens fått av sadeln, kan det vara en möjlig orsak till hennes konstiga beteende?? Hon brukar ju vara hur snäll som helst att sitta upp på och rida. Eller är det så att hon börjar testa mig från ryggen nu när vi funkar så bra på marken?? Jag lär väl få se i kväll om historien upprepar sig.

Spänningen är olidlig...


Trötter

Var och firade min svåger som fyllde 50 i lördags, en stor fest med över 60 pers. Det var fantastiskt trevligt och jag blev kvar och svängde mina lurviga till klockan fem på morgonen. Inte bra alls...klarar inte riktigt dom där "hela natten och morgon" passen längre, så nu är jag fortfarande helt slut och det är tisdag. Det tar tid för tanter att repa sig helt klart.

I morse var jag i alla fall och installerade sonen på Fornåker, en stenåldersby i Åkersbarga. Det blev regnkläder och medhavd frukost, med en nöjd och glad son. I kväll ska Thommy och jag dit och äta hamburgare och leka!
Om jag bara inte var så himla trött skulle det kännas lite roligare, jag måste ju först hinna med voffarna och pållan också. Det blir till att flexa idag och gå hem klockan tre :)

Hej hopp!

Så trist!

När jag kom till stallet idag hittade jag Anna i spolspiltan med Varre, en jätte halt Varre och Anna höll på att kyla hennes ben. Det är så tråkigt nu när Anna skulle sätta igång henne och komma ut och tävla igen, och trist för mig som inte har ridsällskap. Hoppas verkligen det inte är något alvarligt och att hon snart är ok igen. Vet allt för väl hur trist det är med halt häst. Många tröste kramar till Anna Varrebuset!


Själv red jag Flisan på volten en stund, kämpade med mina lösgörande övningar och jag tror det ger resultat. Hon kämpar emot i början men sen blir det bättre och bättre. Det svåraste är att få in den där bogen hon skjuter ut hela tiden. Kände mig i alla fall nöjd efteråt :) Hon är så söt min lilla Flisa!

Dags för lopplådan!


Lycka!

Tog hem Flisan från betet i dag, hon var så brunstig att hon hade svårt att gå. Lite allmänt småsnuskig som hon var stannade hon då och då för att pinka lite. Men det är såklart inte därför jag är så lycklig.

Jag red ut på henne tillsammans med Anna och Varre lite senare. Vi var ute en dryg timme men tog det väldigt lungt och det var så himla mysigt!! Flisan var först lite tveksam om hon verkligen ville gå men med lite övertalning gick det bra. Sen märktes inget av brunsten hon var så duktig!! Hon är så mjuk och fin att rida och hon lyssnar och försöker jobba jätte bra. Lite trötter och svettig blev hon allt. Det känns verkligen toppen!

Tack Anna för att du gjorde mig sällskap :)



Filmbeviset!

Har ju skrytit om att min fina pojke börjat simma i sommar, och här kommer beviset! Sid har alltid älskat när vi är och badar och älskar när man stänker vatten, men har varit livrädd så fort han forlorat kontakten med botten. Här simmar han inte så långt men när vi tog ett dopp i helgen simmade han ut efter husse på eget initiativ.

Min duktiga pojke!


Då var det bestämt!

I dag klockan fyra hämtar vi hem hästarna från betet. Jag är jätte glad att få komma igång på riktigt med Flisan nu, men visst är det också sorligt att lämna underbara Ängsholmen...hoppas vi får återkomma nästa år.

Det var bara 7 grader i morse när jag gick upp, hösten närmar sig med stormsteg. Det är galet vad fort det vänder!

Går bara omkring och längtar!

Fördriver arbetsdagarna med att gå och längta...hem till pållan! Jag har ett jätte sug att komma igång på riktigt med Flisan nu, tycker jag har varit tålmodig nog! Hon har ju fått gå på sommarbete sen jag fick hem henne och jag har bara jobbat henne strödagar. Jag ville att hon skulle få njuta av sommarhagen och kompisar på Ängsholmen och vara häst, och dom trivs så himla bra där ute det är verkligen ett paradis.

Men nu vill jag stalla in och komma igång på riktigt, samtidigt känner jag mig som en skit mot dom andra. Det är nämligen bara fyra hästar kvar i hagen nu, resten har redan gått hem. Om jag tar hem Flisan nu måste dom andra också göra det för dom blir för få. Visst jag kan rida och så även om hon går där ute men jag hinner inte med när jag jobbar, det tar så mycket mer tid när man ska gå och hämta och lämna henne. 

Dilemma! Vad göra?
 

Sommarbilder!


Min vackra Sid som äntligen börjat simma i sommar!


Chezzie vår badflicka som dyker med huvud först om det behövs.


Fina Flisan som jag är så glad över även om hon har mycket humör!


Goa Didden och Zandra


och den otroligt vackra solrosen...

Måste bara visa..

Satt och slökollade på youtube och hittade den här filmen, den är så söt att jag måste lägga den här.


I chocktillstånd

Det är så det känns i dag när man är tillbaka på jobbet efter fem underbart sköna semesterveckor. Lite sorligt är det också när sommaren närmar sig sitt slut...

Min dator pajade ju under somaren och den har varit inlämnad på lagning, så jag har använt Thommys med mobilt internet som är så segt att bloggandet inte varit kul. Nu har jag ÄNTLIGEN fått tillbaka min dator men ingen av oss i familjen lyckas få igång internet på den igen, så nu har jag en hel dator utan nät!! Hur kul är det??? Jag är helt handikappad när det gäller datorer och det är ett under att jag klarar att blogga själv.


I helgen skurade vi och målade stallet, lite väl sen i mitt tycke men bättre sent än aldrig! Trevligt var det i alla fall med Anna, Zandra och Elin som sällskap och nu är det fint när hästarna kommer hem från betet.

Det känns lite som Cirkus Scott just nu i stallet med hagkonstallationer som görs och rivs upp två gånger varje dag. Skönt att Flisan är på bete fortfarande! Fast nu är jag väldigt sugen på att plocka hem henne så jag får lite lättare tillgång till henne. Jag hoppas verkligen att vår haggrupp består efter höstens stallmöte när vi har ett så väl fungerande samarbete.

Nä nu måste jag försöka jobba lite...  

Jiiiiiiiha!

Man kan säga att jag hade en liten diskution med min häst i hagen igår. Zandra och jag gick ut för att kolla alla hästar i sommarhagen och så skulle vi ta in Flisan. När Zandra skulle ta Filsan så ville hon inte, så jag gick fram till henne och la handen på mankammen (halsen) på henne. Dum som man är så tänker man sig inte för, hon exploderade naturligtvis skrek och vände rumpan till och slog bakut. Zandra sa att det var på milimetern att hon skulle träffat mig, suck! Jag jagade iväg henne och hon sprang...och sprang... och jag föste henne  åt ena hållet och åt andra hållet, med lite pauser då vi bara stod och blängde på varandra.

Flisan galoperade runt stod på bakbenen och slog bakut, snacka om att protestera!! Det lustiga var att alla andra hästar stod still och hjälpte mig att jaga bort henne då hon kom, det gjorde även att hon inte stack iväg så långt och gjorde det möjligt för mig att fösa henne. Efter ca 20 minuter ställde jag mig bara tillsammans med Zandra och väntade.....och väntade.....sen kom hon smygande med lågt huvud och jag kunde ta på henne grimman. Vilken pärs det var! Men det gav i alla fall resultat så att jag fick in henne och hon var snäll som ett lamm på vägen hem. Jag har en hel del att jobba med för det är låååååångt ifrån färdig diskuterat med den damen!

Ge mig en rundkorall punkt NU!!!

Zandra och jag red hästarna på volten och jag jobbade Flisan i skritt lösgörande, Flisan är så söt och försöker verkligen göra vad man begär. Hon protesterar ibland när det blir för jobbigt och studsar till och kör upp huvudet så man får passa näsan! 

Dagens arbete med hästanra slutade i alla fall lyckligt, och Flisan var nöjd när hon slaskade i sig sin betfor och kraft.
  

I söndags...

red jag Flisan på volten och Zandra höll lite lektion för mig. Vi jobbade bara med lösgörande övningar i skritt, både jag och Flisan tyckte det var jobbigt men åh så roligt det är. Jag är väldigt ovan att rida på det viset, Doris orkade ju inte med riktig så det blev bara skogsmulleridning. Så nu är det jättekul att få komma igång och rida på "riktigt".

Det är toppen att ha Zandra som hjälp, och vilken härlig kännsla det är när man känner att det blir rätt. Flisan glimmade till och var då och då riktigt fin, men hon har humör och talar verkligen om när det är jobbigt. Jag ska fortsätta jobba med dessa övningar på volten några gånger i veckan, och köra lite konditionsträning ute. Flisan går fortfarande kvar på sommarbete så jag tar det lite lugnt och rider varannandag ungefär, vi får se hur länge till hon blir kvar där ute men hon trivs ju så bra.

Tänkte jag skulle ridit i morse när vi ändå var nere och fodra och släppte ut dom hästar som står inne, men vi ångrade oss då dom höll på med stora grävmaskinen bredvid volten. Vi gör ett nytt försök i eftermiddag/kväll.
Vill köra lite NH-övningar med henne också om jag hinner.

Hej hopp! 

Tävling!!

Vem föreställer bilden???

Det är INTE Tore Skogman.....


Första uppsittningen avklarad!

I torsdags hade jag haft Flisan i två veckor! Och jag red henne första gången hemma, lycka! :)
Jag red med Anna och Zandra på volten en stund, mest i skritt och lite trav. Försökte böja henne lite...jobbigt sa hon, vilket inte är så konstigt eftersom hon inte är i kondition. Efter volten tog vi en skritttur "Kyrkslingan" som vi kallar den, det var soligt och fint en del broms och vi mötte bilar med släp, kördetröskan på åkern...Flisan blev lite stressad men mest tror jag det berodde på att Didden och Zandra var så långt före oss, Flisan gillar Didden. Även om hon blev stressad och ville frammåt så tycker jag hon lyssnade på mig, så det kändes helt ok.
Jag fick känna på två sidor av Flisan i ridningen på samma dag, på volten lite tröttare men arbetsvillig och ute lite mer pigg och frammåt. Är redan sugen på mer.....

Bilden tog Anna!


Efter ridningen blev det även premiärturen in i spolspiltan, läskigt sa Flisan! Men hon gick in och stod still så jag kunde spola av henne, suuuuper duktig!!

Sen vandrade vi tillbaka ut till Ängsholmen (sommarhagen) och alla kompisar, Flisan har alltid bråttom tillbaka till hagen ett gott tecken på att hon trivs där ute. Väl inne i hagen la hon sig och rulla.....

Hon får gå kvar där ute så länge det finns kopisar och vädret tillåter, hon verkar må toppen!

Under utveckling...

Ja det kan man väl säga att vi är Flisan och jag, eller att vi iallafall håller på att lära känna varandra. I dag var det två veckor sedan jag hämtade hem henne, under dessa två veckor har jag inte suttit på henne alls. Det var något jag bestämde mig för innan, att först lära känna henne och få "kontakt" med henne på marken. Första veckan lät jag henne bara gå i hagen och vara häst, hälsade på henne varje dag såklart och hon kom fram till mig varje gång.
Dom senaste dagarna har jag promenerat med henne till stallet och jobbat henne förhand på volten, hon är en tuffing och är rätt hård i psyket men är inte dum. Hon är bara väldigt bra på att tala om när man gör fel, kräver för mycket på en gång eller är otydlig.... man måste helt enkelt vara "med" henne när man jobbar med henne. Och att vara lugn själv är nog väldigt viktigt, inget gap och skrik bara vara tydligmed vad man vill. Men vad svårt det är att vara tyst när man jobbar häst har jag upptäckt nu när jag verkligen försöker vara det och använda mig av kroppsspråket. Galet svårt!!

Jag har övat på att få ta på henne överallt på kroppen, det är ok nu så länge vi inte är i boxen....har jag grimman på kan jag göra nästan vad som helst med henne. Det är näsborrarna som hon fortfarande skriker om jag rör, men det går bättre och bättre. I boxen har hon lärt sig att jag måste få röra vid hennes huvud och hals utan protest, då får hon sin kraft. Det har funkat helt utan pip några dagar.

I går visade hon upp vad hon är kapabel till om man inte ser upp och är med. Hovslagarn skulle slå på henne tappskon och hon slog ett par gånger, hon siktade inte men hon slog och pep till. Som tur var hann han undan och han tog det med ro, jobbade henne lite genom att göra lite backövningar och tog på henne  överallt sen gick det bra. Han var verkligen jätte duktig, inget gap och skrik han bara visade tydligt vem som bestämde vad som skulle göras! Det var inte min vanliga hovis så det blev lite pinsamt, men han var verkligen kanon! Det kommer vara lite pirrigt när hon ska skos nästa gång, jag måste prata med min hovis och höra om han vill ta sig an henne. Vore trist om jag måste byta hovis när jag trivs så bra med den jag har. Men vi får se!

Min högsta önskan just nu är att få jobba med Flisan lös i en rundcorall, men vi har ju ingen på gården tyvärr. Volten är ju alldeles för stor och jag vet inte hur jag ska kunna dela av den på ett säkert sätt, och helst ska det ju inte finnas några hörn.

På volten har vi gjort backövningar, vändningar, sidförflyttningar och bara att stå stilla tillsammans och att stanna!
Det går riktigt bra men hon är lite trött och seg eftersom hon går ute dygnet runt fortfarande, men det är rätt bra nu i början. Alla övningar har jag alltså gjort i långlina.

Suget efter ridning fick ett järngrepp om mig igår kväll, och jag bestämde mig för att jag ska sitta upp idag och rida lite på volten. Jag kommer självklart fortsätta med jobbet på marken ändå varje dag.

Fortsättning följer...




RSS 2.0