Min tid mitt liv!

Nyårslöften är inget jag håller på med egentligen men jag lovade mig själv en sak, eller kanske mer satte upp ett mål. Och det var att komma upp i sadeln igen, och komma över min rädsla. Jag hade såna drömmar när jag köpte Flisan och det gick bra i början, men så åkte jag av och Flisan började visa mycket humör när jag skulle rida. Och jag vart helt plötsigt skiträdd för att rida henne!

Men nu rider jag igen! Och det går jätte bra, sakta men säkert kommer modet tillbaka och kanske själförtroendet. Flisan har hittills skött sig utmärkt och lyssnar verkligen på mig. Vi har fått  bra kontakt och hon är jätte lydig från marken och jag tror det börjar funka även på ryggen. Det tar verkligen tid att lära känna varandra, jag var ju så himla trygg på min gamla Doris och det här är så helt annorlunda. Det är total lycka varje gång jag klarat av att rida henne. 

Mitt mål nu är att ladda för att åka till Jennie Fröcklin och rida för henne, det är henne Zandra rider för och hon är super duktig. Vi får se när det blir av, jag tänker ta den tid jag behöver.

Flisan och jag ska bli ett team, jag älskar verkligen den hästen mer och mer för varje dag.....