Min tid mitt liv!

Vi var på Sjöberg i går kväll för Zandra skulle rida lektion för Per i markarbete. Superbra övningar anpassade för varje häst, så det var väldigt givande. Per lägger ner väldigt mycket tid på varje ekipage så träningen höll på 1 timme och 45 minuter, då frös jag rejält!

Som alla nog redan vet är jag en riktig fegis när det gäller att köra transport i halt väglag. Alla vägar är ju jätte fina nu men inte de sista 4 km som är en liten backig väg till Sjöberg. Det finns två riktigt läskiga branta backar och naturligtvis ligger dom i norrläge, så där är det alldeles isigt fortfarande. Så jag vägrar helt enkelt köra där och riskera att hamna i diket med Flisan. Så ur med hästen och så får Zandra rida sista biten till träningen. Samma sak på vägen hem, sen lastar vi på Flisan på vägen. Och hon är helt underbar! Vi sadlar av och lägger på täcke och skydd där mitt på vägen, sen går hon på utan minsta tvekan i bäckmörker och med varningsljusen blinkande. Det ska kanske tilläggas att detta är en liten väg med lite trafik och vi har rejält med reflexer på.

Jag borde inte köra transport alls när det är halt, för det handlar inte bara om lite osäkerhet. Här snackar vi hjärtklappning hyperventilation och skakningar i hela kroppen. Bävar för att köra hästarna dit på söndag men på något sätt ska det gå!!