Min tid mitt liv!

Nu har dom sommarlov hästarna! Det blev en hel del spring i början som vanligt, dom är nu nio stycken som går i hagen. Flisan, Didden, Gulliver, Varre, Kopia, Curly, Vincent, Berra och Gullan, samma gäng som förra året minus ett par stycken. Fyra veckor är det tänkt att Flisan och Didden ska få helt ledigt och gå där ute och lulla.

Och här kommer dom dundrande i 180 med Flisan i spetsen! Låter underbart när man hör ljudet av galoperande hästar innan dom kommer över krönet. tyvärr hörs ju inte det på filmen.



Efter en stunds springande lugnade det ner sig lite och Flisan fann sin kärlek från förra sommare, Vincent!
Han lämnade inte hennes sida efter denna hälsning.



Flisan och Didden passade på att rulla sig ordentligt, sommarlov är härligt!



Känns både skönt och tomt att ha dom på bete, men man får passa på att njuta av all tid man får över till annat!

Planen var att släppa hästarna på bete på lördag, men eftersom Eja vädjade att vi skulle släppa redan idag så blev det så. Det är bara fyra hästar där ute nu och det var tydligen ingen bra balans i flocken, unga Curly har tagit ledarrollen och styr och ställer tydligen så att en av hästarna blir helt ensam. Sånt är väl livet för en häst, men jag förstår Eja ändå och ju fler desto bättre balans i flocken.

Så klockan sex i kväll tågar vi ner till ängsholmen med pållarna (fyra stycken), och det kommer alldeles säkert upp en film här på det lyckliga ögonblicket senare.


Flisan på Ängsholmen förra sommaren!

I helgen var Zandra och jag äntligen på kurs med John Ricketts igen. 9-17 både lördag och söndag och helt underbart roligt, precis vad jag behövde just nu. Vi beslutade att det var dax för Didden att åka med denna gång, John hade ju inte sett henne på länge. Då vi var på kurs hos John första gången för 2 1/2 år sen såg Didden ut som en greyhound med världens underhals och var helt sönder stressad, och rent farlig att rida.

John blev väldigt glad när han såg Didden nu, han sa att det roligaste för honom är när han får se att folk fortsätter arbetet hemma efter kurserna och man ser skillnaden. Och skillnaden är dramatisk, nu är hon rund och go och Zandra har kontroll.

Vad handlar dessa kurser om då kanske någon tänker. Jo allt handlar egentligen om ledarskap, att hästen behöver/vill ha en bra ledare. Genom att vi kan kontrollera hästens rörelser, att kunna flytta hästen dit du vill med deras eget språk tar man ledarskapet. Hästen ställer nämligen denna fråga VARJE gång du möter den, även om du bara går i från och hämtar en borste. - Är jag ledare eller du? Detta märks tydligare på vissa hästar såklart. om vi inte tar ledarrollen utsätter vi hästen för fara eftersom den då måste fatta egna beslut. Enkel teori men så svårt att göra i praktiken.

Didden är en "extrem" häst som John säger, och det fanns ingen ridbarhet alls på henne då hon kom till oss. en ryttare på ryggen betydde för henne fullt sken framåt eller hoppa på stället. Nu har Zandra kommit så långt att det bara är galoppen kvar att få ordning på. och det är också det svåraste för Didden. I vanliga fall när man säger till hästen att galopera så vill man att den ska fortsätta tills man säger stopp. Med Didden har dom fått vända på det och vänta ut henne, hon måste själv komma på att hon kan sakta av om hon vill, att hon inte behöver springa för sitt liv, och då få massor av beröm. När hon förstår det kam man börja lära henne på och av.

Här kommer en film då dom tränar på just detta och här har dom kommit väldigt långt.

jag har aldrig förut sett henne galopera så långsamt med ryttare... och att hon själv saktar av är helt otroligt!

Zandra har som sagt tränat väldigt mycket på att utsätta didden för saker för att göra henne modigare och förstå att hon faktiskt inte kommer dö. T ex. linor runt benen, presseningar, plastpåsar ja you name it. Och nu fick hon äntligen lära sig hur man gör för att få hästen att buga, och senare kunna lägga ner den.

En liten film på övningen.

Det här är inget man ska gå hem och prova om man inte tränat innan.

Men självklart började kursen med grunden till allt, att kunna flytta hästen dit du vill. Och på den här filmen tränar Zandra med lös häst. Det ser ut som Didden spriger runt i panik men om ser i slutet så lyssnar hon till minsta lilla från Zandra. Hon kallar in henne genom ett lugnt och tyst hooo.



Det här är något jag varmt rekomenderar till alla som håller på med häst, sen kan man ta det till den nivån man själv vill. Som john säger - Bestäm dig för vad du vill göra, hur du ska göra det, och sen träna!

13.30 hade vi tid på kliniken i Täby i dag med Flisan. Zandra följde med såklart, alltid skönt att vara två. Flisan skötte sig utmärkt... hi hi...det kan ha hjälpt till med den rejäla dos lugnande hon fick när vi kom dit. Sen var det in i ett undersökningsrum där hon fick stå i en sån där trång box som dom precis får plats i, vet inte vad de kallas. Ingen risk att någon blir sparkad i alla fall, nåväl...där gjordes en grundlig gynundersökning för att se om där fanns några konstigheter. Men icke allt var precis som det ska med lilla damen, inga förstorade äggstockar inga tumörer. Visst det är ju skönt att hon är ok, men det hade gått att åtgärda och hade kunnat vara problemet. Men det ska ju inte vara enkelt....

Göran (som veterinären heter) bad en kille som också jobbar där titta i Flisans pass och på hennes stam, han var tydligen duktig på travhästar. Och han konstaterade direkt att Flisans Pappa "Wall street banker" var känd för sitt jävliga humör, och att det gått i arv till många av hans avkommor. Jippi!! Jag har ju hört talas om honom och att han sprungit in en del pengar, och att Us- travare allmänt är lite puckade. När jag kom hem googlade WSB och det fanns massor om just hans humör.....jag har dottern till ett litet monster!

Men men allt behöver inte sitta i skallen på Flisan för det, men någon stor operation som att ta bort äggstockarna odyl. rekomenderade han inte. Där emot tyckte han att vi skulle höra med en expert på området som jag fick nummret till, angående en liten glaskula i livmodern som gör att livmodern tror att den bär foster och hormonerna förändras på hästen. Då kan vi se hur mycket som beror på brunsten och vad som sitter i skallen på henne. Många tävlingshästar fungerar utmärkt efter det här och det är helt ofarligt för hästen. Nu är bara den stora frågan.....vad är prislappen på detta??

Fortsättning följer...

I morgon (onsdag) bär det alltså av till kliniken med Flisan, vi får se om dom hittar något som är fel på henne. På sätt och vis hoppas jag dom gör det så man kan göra något åt det. Vi kan inte fortätta utsätta oss och andra för fara när vi hanterar henne. Bara att hålla tummarna!

Zandra har ridit henne som vanligt hela tiden och vissa dagar är hon superfin, och galoppen blir bara bättre och bättre. Så synd att hon ska vara ett sånt monster andra dagar....





Finaste Flisan...

Hinner inte med någonting riktigt ordenligt numera. Fullt upp så här i början på sommaren, studenter, klassfest, skolavsluterfest mm.. och det ska handlas och fixas. Såg mig runt hemma i går kväll när jag kom hem från Felicias student, och upptäckte röran och lagret av hundhår som låg som en matta över golvet. Bara att plocka fram dammsugaren och röja av, man kan inte tro att man har två lediga ungdommar hemma fullt friska och arbetsföra. Hjälpa till? Näää varför det?! Det blir nog en liten uppsträckning i kväll om vi ses.

Apropå ingenting så har min mobil börjat krångla, jag kan inte föra över bilder till datorn. Då låser sig mobilen och får en massa knasiga färger över displayen. Irriterande eftersom jag tog en del bilder på Felicias student. Och i måndagskväll filmade jag när Zandra red Flisan som hade en superbra dag! Zandra hoppade henne lite och övade galopper utan minsta tjafs. Flisan fick ca fyra bra dagar och nu börjar hon gå in i brunst igen, inte kul alls....

I kväll är inget inbokat och jag kan åka ner till stallet i lugn och ro, det ska bli skönt!

Ha det!

från Amanda (Maddes kompis) som bjöd hem mig på ett Mary Kay party (hudvårdsprodukter) i dag 15.30, och jag tackade ja. Och det var hur mysigt som helst! Det var Amanda hennes mamma, Madde och jag. Och så damen från Mary Kay. Vi satt ute och fick göra behandlingar i ansikte och på händerna, och Amanda bjöd på snittar och fika. Sen blev det att Amanda tog fram saxen och klippte mig också, hon är ju frisör. Så nu sitter jag här och känner mig som ny! Tänk så det kan bli när man fångar dagen...

väntar jag medan Zandra rider Flisan numera. När Zandra red henne i går gick det i alla fall ganska bra men innan det var det katastrof. Flisan står så högt på bakbenen att dom hamnade i ett dike, hon gör kaprioller och sparkar så fort Zandra lägger till skenkeln, hon vägrar komma till arbete! Hon är arg och irriterad hela tiden! Hon är precis ur brunst nu och får säkert en lite bättre period igen, men jag är rädd att det blir väldigt kortvarigt. Det löjliga är att hon ser så himla välmående ut nu, pälsen är gnistrande i solen och hon har lagt på sig muskler.

Jag längtar tills vi ska in till kliniken med henne så vi får reda på om det är något som är fel, så här kan vi inte ha det. Jag vill ha en häst jag kan rida, nu mår jag bara dåligt och känner mig misslyckad. Och är ständigt orolig att något ska hända med Zandra eller någon annan som måste hantera henne. Det är så sorgligt för hon är så fin min lilla Flisa och jag vill henne bara väl...


Flisan och Zandra efter ridturen i går.

I morse fick jag sms från Jennie (som jag tränat för) hon undrar hur det går för oss, det blev ett väldigt långt svar från mig...just nu går det ju inte alls...

Vi har en liiiiten, liiiiten sällskapsdam i stallet. Hon kommer och håller låda på ett helt underbart sätt och med sin otroliga humor. Hon förgyller min tid i stallet då det känns ganska tungt just nu när jag har en häst som jag inte vågar rida. Hon heter Elin men jag brukar kalla henne tvåan eftersom vi har två Elin i stallet och hon är minst.

I dag höll hon mig sällskap medan Zandra red hästarna.


Akrobatik på två stolar...

Fulaste grimasen tävlingen som Elin vann eftersom hon var den enda deltagaren...

Två smutsiga små fötter...

Man behöver ju inte undra varför dom små liven blir smutsiga...mera tvätt åt mamma Lena.

Det bor en liten apa i varje unge...

Dags att puttsa foppatofflorna!

Och reta gallfeber på stora Elin...

Tatuera mig på ryggen med en pinne...aj..aj...aj...

Gymnastik på stallgolvet...

Hmmm...undrar vad vi får till middag....

Bara vara Elin i solskenet...

Det kom spån i tisdags och jag hade beställt två pall=42 bal. Bad Thommy snällt om hjälp och han ställde som vanligt upp och bar in allt i lidret. Jag behövde ändast märka upp balarna med mitt namn, inte särskilt svettigt!

Tusen tack underbara Ekman <3