Min tid mitt liv!

red jag Flisan på volten och Zandra höll lite lektion för mig. Vi jobbade bara med lösgörande övningar i skritt, både jag och Flisan tyckte det var jobbigt men åh så roligt det är. Jag är väldigt ovan att rida på det viset, Doris orkade ju inte med riktig så det blev bara skogsmulleridning. Så nu är det jättekul att få komma igång och rida på "riktigt".

Det är toppen att ha Zandra som hjälp, och vilken härlig kännsla det är när man känner att det blir rätt. Flisan glimmade till och var då och då riktigt fin, men hon har humör och talar verkligen om när det är jobbigt. Jag ska fortsätta jobba med dessa övningar på volten några gånger i veckan, och köra lite konditionsträning ute. Flisan går fortfarande kvar på sommarbete så jag tar det lite lugnt och rider varannandag ungefär, vi får se hur länge till hon blir kvar där ute men hon trivs ju så bra.

Tänkte jag skulle ridit i morse när vi ändå var nere och fodra och släppte ut dom hästar som står inne, men vi ångrade oss då dom höll på med stora grävmaskinen bredvid volten. Vi gör ett nytt försök i eftermiddag/kväll.
Vill köra lite NH-övningar med henne också om jag hinner.

Hej hopp! 

I torsdags hade jag haft Flisan i två veckor! Och jag red henne första gången hemma, lycka! :)
Jag red med Anna och Zandra på volten en stund, mest i skritt och lite trav. Försökte böja henne lite...jobbigt sa hon, vilket inte är så konstigt eftersom hon inte är i kondition. Efter volten tog vi en skritttur "Kyrkslingan" som vi kallar den, det var soligt och fint en del broms och vi mötte bilar med släp, kördetröskan på åkern...Flisan blev lite stressad men mest tror jag det berodde på att Didden och Zandra var så långt före oss, Flisan gillar Didden. Även om hon blev stressad och ville frammåt så tycker jag hon lyssnade på mig, så det kändes helt ok.
Jag fick känna på två sidor av Flisan i ridningen på samma dag, på volten lite tröttare men arbetsvillig och ute lite mer pigg och frammåt. Är redan sugen på mer.....

Bilden tog Anna!


Efter ridningen blev det även premiärturen in i spolspiltan, läskigt sa Flisan! Men hon gick in och stod still så jag kunde spola av henne, suuuuper duktig!!

Sen vandrade vi tillbaka ut till Ängsholmen (sommarhagen) och alla kompisar, Flisan har alltid bråttom tillbaka till hagen ett gott tecken på att hon trivs där ute. Väl inne i hagen la hon sig och rulla.....

Hon får gå kvar där ute så länge det finns kopisar och vädret tillåter, hon verkar må toppen!

Ja det kan man väl säga att vi är Flisan och jag, eller att vi iallafall håller på att lära känna varandra. I dag var det två veckor sedan jag hämtade hem henne, under dessa två veckor har jag inte suttit på henne alls. Det var något jag bestämde mig för innan, att först lära känna henne och få "kontakt" med henne på marken. Första veckan lät jag henne bara gå i hagen och vara häst, hälsade på henne varje dag såklart och hon kom fram till mig varje gång.
Dom senaste dagarna har jag promenerat med henne till stallet och jobbat henne förhand på volten, hon är en tuffing och är rätt hård i psyket men är inte dum. Hon är bara väldigt bra på att tala om när man gör fel, kräver för mycket på en gång eller är otydlig.... man måste helt enkelt vara "med" henne när man jobbar med henne. Och att vara lugn själv är nog väldigt viktigt, inget gap och skrik bara vara tydligmed vad man vill. Men vad svårt det är att vara tyst när man jobbar häst har jag upptäckt nu när jag verkligen försöker vara det och använda mig av kroppsspråket. Galet svårt!!

Jag har övat på att få ta på henne överallt på kroppen, det är ok nu så länge vi inte är i boxen....har jag grimman på kan jag göra nästan vad som helst med henne. Det är näsborrarna som hon fortfarande skriker om jag rör, men det går bättre och bättre. I boxen har hon lärt sig att jag måste få röra vid hennes huvud och hals utan protest, då får hon sin kraft. Det har funkat helt utan pip några dagar.

I går visade hon upp vad hon är kapabel till om man inte ser upp och är med. Hovslagarn skulle slå på henne tappskon och hon slog ett par gånger, hon siktade inte men hon slog och pep till. Som tur var hann han undan och han tog det med ro, jobbade henne lite genom att göra lite backövningar och tog på henne  överallt sen gick det bra. Han var verkligen jätte duktig, inget gap och skrik han bara visade tydligt vem som bestämde vad som skulle göras! Det var inte min vanliga hovis så det blev lite pinsamt, men han var verkligen kanon! Det kommer vara lite pirrigt när hon ska skos nästa gång, jag måste prata med min hovis och höra om han vill ta sig an henne. Vore trist om jag måste byta hovis när jag trivs så bra med den jag har. Men vi får se!

Min högsta önskan just nu är att få jobba med Flisan lös i en rundcorall, men vi har ju ingen på gården tyvärr. Volten är ju alldeles för stor och jag vet inte hur jag ska kunna dela av den på ett säkert sätt, och helst ska det ju inte finnas några hörn.

På volten har vi gjort backövningar, vändningar, sidförflyttningar och bara att stå stilla tillsammans och att stanna!
Det går riktigt bra men hon är lite trött och seg eftersom hon går ute dygnet runt fortfarande, men det är rätt bra nu i början. Alla övningar har jag alltså gjort i långlina.

Suget efter ridning fick ett järngrepp om mig igår kväll, och jag bestämde mig för att jag ska sitta upp idag och rida lite på volten. Jag kommer självklart fortsätta med jobbet på marken ändå varje dag.

Fortsättning följer...

Jag kommer inte få träffa henne på några dagar, åker till Visingsö i morgonbitti. Det ska bli kul att åka det är bestämt sen länge, men det ska erkännas att det tar emot lite att inte träffa Flisan på några dar. Zandra är hemma och passar hundarna och tittar till hästarna. Vi är nog hemma senast fredag och sen tänker jag börja jobba med henne, åh det ska bli så kul!!!

Här är dagen bilder!

Puss...


Snygging!




Godis!!

Var och kollade hästarna i hagen med Zandra och Elin. Flisan låg och vilade när vi kom, men när hon såg oss reste hon sig så jag hann inte få det på bild. Jag tog ut henne utanför hagen idag för att  få kolla henne ordentligt, det är svårt i hagen eftersom Vincent hela tiden flyttar henne. Hon är så mysig för hon kommer fram och det är inga problem att få ta henne, men hon är SUPER brunstig så vi får se hur hon är efter brunsten. Hon verkar må jätte bra och har kommit in bra i flocken, hon håller en väldigt låg profil.
Alla hästarna var väldigt trötta idag efter kvällens och nattens ösregn, hoppas det är uppehåll inatt.

Här kommer dagens bilder

Här har hon just rest sig och fått syn på oss, Vincent vid sin sida såklart!


Mys med Zandra...


mera mys.


Fina Flisan<3

Man undrar ju varför dom står på den tråkigaste platsen i hagen?!


Flisan och Vincent




Vincent vaktar Flisan som en hök!

Flisan möter flocken på Ängsholmen. Oj vad hon är vacker!!

Släppte ut Flisan med Didden i morse, oj vad min pålle kan springa fort!! Jisses vilken fart det var på henne men hon och Didden kom bra överens och det gick städat till. Flisan är väldigt klok och lät Didden vara när hon sa i från.





Vid halv två tiden gick Zandra och jag ut till Ängsholmen med hästarna, en promenad på ca 20 minuter. Flisan var en ängel och gick så fint bredvid mig hela vägen. Anna, Lina och Moa kom också med ut.
Vi fick gå en bra bit in i hagen för att hitta flocken och släppa Flisan och Didden, det var väldigt odramatiskt och Flisan visade stor social kompetens. Killarna blev genast nyfikna och förtjusta över en till donna i hagen, jag tror Vincent vann den "kampen". Han följde Flisan överallt och när zandra och jag tittade till dom ett par timmar senare, stod hela flocken samlad och Vincent vid Flisans sida.


Visst är hon vacker!


flisan och Vincent


När flocken jagade bort Flisan sökte hon sig till oss...


Fiiiin!


Alla samlade vid grinden, Didden står och spanar efter vildsvinen som just hälsat på utanför hagen.

Det blev en riktigt lyckad dag, och min pålle var så duktig och alla andra också som tog emot henne så fint.

Klockan nio i morse krokade vi på "skåpet" och styrde mot Söderhamn och Bergvik igen, denna gång för att hämta hem Flisan!! Resan gick jätte bra jag hade Zandra och Julia med som sällskap, och Flisan stod så snällt hela vägen ca tre timmar. Hon var lite stressad när vi skulle lasta henne för hennes kompis Tintin sprang och ropa på henne i hagen. Hon protesterade några gånger sen gick hon på.

Väl hemma lastade vi av och jag gick runt med henne lite så hon fick sträcka på benen och se sig om lite. Hon var riktigt lugn och fin men tyckte det var läskigt att gå in i stallet, det är ju väldigt mycket större än hon är van vid. I boxen kollade hon först runt lite, fönstret var jätte läskigt!! Smakade lite på torven och sen ställde hon sig och mumsade hö. Jag tycker hon tog det hela med ro, vi stannade hos henne ett par timmar sen höll vi på att dö av hunger!! och åkte hem. Nu längtar jag bara till stallet igen....

I morgon vid halv två ska vi ut till flocken på Ängsholmen, spännande!! Hon får gå med Didden i hagen hemma på förmiddagen.

Det känns så kul och jag är så taggad att komma igång igen, men först ska Flisan få lite tid att landa och vara häst.

Försökte ta bilder på henne då vi kom hem, ingen blev bra dock!

Japp nu är det klart! Jag hämtar pållen i morgon, och det känns underbart roligt!!
Måste ta lite glädjeskutt då och då! Jag är så galet taggad!!

Wish me luck!

Här kommer en film till med Flisan...

Sitter här vid köksbordet och klockan är halv fem på morgonen, semester och jag kan inte sova!! Var nämligen och provred en pålle i går tillsammans med Zandra. Vi hade en helt underbar dag och styrde kosan mot Bergvik, ett litet ställe i Söderhamn. Vi hamnade på en urmysig liten gård ute på landet, fantastiska människor med en underbar liten häst.

Flisan som hon kallas är ett varmblodsto född 2005, grundriden i alla tre gångarter och otroligt lyhörd och känslig för ryttaren. Hon försökte verkligen göra "rätt" hela tiden och var hur snäll som helst att rida. Hon var inte i kondition nu eftersom hon bara gått i hage en längre tid, en av anledningarna varför hon säljs är just tidsbrist för henne.
Det var verkligen en upplevelse att rida en så ung häst, och som var så otroligt mjuk och fin i munnen. Jag är inte van att rida så mycket med sätet, man behövde bara sträcka på ryggen så gjorde hon halt.
Hon är tydligen ett riktigt "sto" med mycket humör och kan testa människor en hel del från marken, och då särskilt i boxen. Men hon skötte sig utmärkt då vi var där. Vi lastade henne utan problem och åkte till ett ridhus i närheten och provred, hon var som en filbunke!!

Vi hade jätte trevligt och timmarna flög i väg, vi var inte hemma förrän halv tio på kvällen.

Här kommer lite bilder och en film då Zandra rider henne, jag är inte riktigt bekväm med att visa filmen då jag red ;)










Här har Zandra just satt sig upp och försöker hitta "knapparna"

Eller? Jo men visst blir smärtan i bröstet mindre med tiden, även om det känns som man är på ruta ett ibland så blir det bättre. Var i stallet i måndags, första besöket efter att Doris gick bort. Det var väldigt jobbigt men också nödvändigt och bra för att komma vidare. Trevligt var det att träffa lite stallkompisar också, det lättar upp lite.

Jag har nu upptäckt vad mycket tid jag har över när jag inte har någon häst, det känns tomt och konstigt. Har sagt flera gånger att jag inte ska ha någon ny pålle efter Doris, men nu när boxen är tom är det inte så enkelt längre. Det blir nog en ny om jag hittar en lagom för min plånbok, utan att vara ett riktigt ÖK som Emellie skulle ha sagt.

Men Doris kommer alltid ha en bit av mitt hjärta! 

galopperar nu min älskade Doris...det är vad jag hoppas för henne i alla fall. Att säga adjö, att låta henne gå, det var så svårt....men jag känner ändå att beslutet var rätt och det ända jag kunde göra för henne nu. Hon var en riktig kämpe min fina fina Dorp....men det blev för mycket nu och hon måste få ro och vila. Det blir tungt att gå vidare, känns som någon slitit bort en bit av mitt hjärta. Vi skulle ju ha en skön sommar på Ängsholmen tillsammans, men nu får hon vandra på andra ängar.

Nu får jag glädjas åt de fina minnena...


Hemma i favorit hagen under favorit trädet.


Hemma efter en ridtur.


Tanthoppning med Anna. Hiskliga höjder!!


Våra turer med Sid.


Härliga turer med Anna och Varre.

Doris och Diddi, Doris var Diddis stora trygghet i hagen.


Doris med sin prins Gulliver som delade hage då Diddi åkte till berga och har gått tillsammans sen dess.
Ja minnena är så många och jag skulle kunna lägga upp hur många bilder som helst.

Hoppas att du har det bra nu älskade Doris <3

det är våra pållar det! Zandra och jag gick ut till Ängsholmen för att hämta in Doris och Didden, vi skulle rida. När vi kom till stallet svepte Didden två hinkar vatten!! Doris drack nästan en hink, mycket för att vara Doris. Antagligen har de inte vågat sig ner till vattnet. Så när vi gick tillbaka med dom till Ängsholmen tog jag Doris i grimman och ledde ner alla till vattnet. Gulliver var jätte törsig och drack ordentligt, Kopia tyckte det var läskigt men smög sig ner tillslut och Curly tyckte att tio meter var tillräckligt nära. Didden höll sig långt ifrån men hon hade ju redan släckt törsten inne, och Doris gick ut en bit med mig stående på en sten ute i vattnet. Vågade inte ta upp mobilen och fota då jag stod där ute :)

Hoppas dom fattar vart dom ska gå och dricka nu då!

I dag släppte vi Doris, Didden, Gulliver, Kopia och Curly på Ängsholmen, paradiset för alla hästar!! Det gick väldigt odramatiskt till.

Det är lite skakigt filmat eftersom jag försökte springa samtidigt, väldigt smart!

Doris

Didden

Gulliver

Kopia

Curly

Efter midsommar får dom fem kompisar till i hagen....

Äntligen sommarlov... gnägg!!

Ja min fina pålle har blivit 24 år, och inte 25 som jag gått runt och sagt. Vet inte hur jag fått det om bakfoten, men matte har ju aldrig varit min starka sida och hon är född 1986.

Doris är i alla fall på gång igen! Får nu trava tio minuter om dagen, och det känns riktigt bra att vara tillbaka i sadeln igen.

Grattis min fina Doris hoppas vi får många fler år tillsammans <3

I helgen var jag med Zandra och hennens Diddi på kurs hos Jennie Fröcklin. Och det gick jätte bra och det har hänt massor sen sist med Diddi, hennes utbrott blir mindre ooch mindre och Zandra kan rida med skänklarna mer och mer. Ja ni som hängt med kan ju se och förstå själva.

bra jobbat Zandra!

Var på atg-kliniken med Doris i måndags, och det såg bra ut! Nu har jag fått ett igångsättnigsschema att följa så vi är absolut på G nu! Men det kommer att ta tid, det är tre veckors skritt innan jag får börja trava och sex veckor till första galoppen. Men det känns härligt att få komma igång igen efter så lång tid.


Zandra och Doris på promenad i helgen som var.

Fick reda på igår att vi fått klartecken från gården att vi får ha hästarna på Ängsholmen i sommar!! Denna underbara plats! Vårt favoritställe på sommaren, där kan jag ligga i vassen och sola utan att någon behöver se mig. Skrittavstånd från stallet, och en underbar plats för hästarna med omväxlande natur. Det kan inte bli bättre, i sommar kan man bada och titta till pållan samtidigt.

Minnen från i sommras på Ängsholmen.