Åskådare!
Zandra tog dom första galopperna på Flisan sen betet, och hon var jättefin! Det bådar gott för höstens markarbete/hoppträningar på Sjöberg. Och den 3-4 september blir det dressyrkurs för Jennie igen, kanonbra start för Flisan och Zandra. Vi kör på och så får vi hoppas att vi kan få ordning på Flisans humör också.
I sadeln igen!
Jag har inte suttit på en häst sen i april, helt galet länge sedan! Eftersom jag inte vågar rida min egen har det inte blivit så. När Flisan började med att stå på bakbenen för att protestera blev jag helt enkelt livrädd! Så det är Zandra som ridit henne sedan dess. Och jag har saknat det så grymt mycket!
Men så idag frågade Anna om jag ville rida Varre (inte första gången hon frågade) och jag tackade ja. Varre ska ju sättas igång så det blev en promenadritt och Anna gick med och sällskapade. Och det kändes fantastiskt roligt att sitta i sadeln igen. Varre kändes väldigt stadig och gigantiskt stor gämnfört med Flisan, men ändå känslig och mjuk. Provade lite trav också och kände mersmaken komma. I morgon ska Anna bort så då ska jag skritta Varre igen, skoj!
Stod och tittade lite då Zandra red Flisan igår kväll. Hon såg hur mjuk och fin ut som helst, min fina....
Önskar såååå att det var jag som red. Hoppas så innerligt att jag ska kunna sitta upp på henne igen.
Ringde föresten veterinären i dag och pratade om att sätta in kulan på Flisan. Han tyckte jag skulle försöka hitta någon veterinär här i närheten som vill sätta in den, eftersom han håller till borta i Enköping. Långt att åka då man säkert måste undersöka henne fler gånger innan kulan kan sättas in. Man måste nämligen pricka in då hon haft ägglossning. Det här kulorna han har är gjorda av plast fyllda med vätska och ska vara helt ofarliga. Han skickar en till mig så fort jag hittat en veterinär som vill göra jobbet.
En bild på Annas Varre
Hagpyssel
Zandra red och fixade hästarna under tiden, och båda hade varit jätte duktiga!
Måste bara berätta...

Flisan och Didden på Ängsholmen!
Pållarna då?
Har såklart tagit lite bilder på dem.

Sällskapssjuk Flisa

Fina Didden

Sötnos

En mycket irriterad Didden som vill tillbaka ut till sina kompisar!
Zandras lunginflammation verkar ha givit med sig och hon mår bra nu. Så hästarna får nog komma hem i början på veckan. Det blir mysigt att få hem dem igen, fast jag är rätt nöjd med mina sovmornar.
Stalltvätt!
Meningen är att hästarna ska hem helgen vecka 30, men nu vet jag inte hur det blir. Zandras lunginflammation vill inte ge sig och hon har fått en ny kur antibiotika. Viktigt att hon tar det lugnt och inte anstränger sig alltså. Då ser vi ingen mening med att plocka hem pållarna om hon ändå inte kan sätta igång dem. Vi får alltså se hur det artar sig med Zandra.
Men nu är i alla fall stallet rengjort, det återstår bara lite målning!
Tjihooo!

Sämre kan man ha det när man är häst :)
En bild!

Och väldigt tjock efter två dagar på bete...
Senaste skvallret från sommarbetet!

Flisan och Berra
Didden och Gulliver ser nu ut som två tunnor efter att ha lagt på sig några extra kilon...

Varre har ett hårt jobb som ledare och år nu så trött att hon helt tappat underläppen...

Curly sue anses fortfarande vara den mest sociala i gruppen...

Och här har vi då hela gruppen samlade...

Och till sist...gammal kärlek rostar aldrig....

Betessläpp på Ängsholmen 2011
Och här kommer dom dundrande i 180 med Flisan i spetsen! Låter underbart när man hör ljudet av galoperande hästar innan dom kommer över krönet. tyvärr hörs ju inte det på filmen.
Efter en stunds springande lugnade det ner sig lite och Flisan fann sin kärlek från förra sommare, Vincent!
Han lämnade inte hennes sida efter denna hälsning.
Flisan och Didden passade på att rulla sig ordentligt, sommarlov är härligt!
Känns både skönt och tomt att ha dom på bete, men man får passa på att njuta av all tid man får över till annat!
Tidigare betessläpp!
Så klockan sex i kväll tågar vi ner till ängsholmen med pållarna (fyra stycken), och det kommer alldeles säkert upp en film här på det lyckliga ögonblicket senare.

Flisan på Ängsholmen förra sommaren!
Fortsättningen efter Flisans veterinär besök..
Jag tog kontakt med Hans Kindahl professor i obstetrik och gynekologi, som Täbykliniken rekomenderade. Han berättade att han kan sätta in en kula i livmodern på Flisan några dagar efter brunst, som då lurar äggstockarna och hästen blir då kvar i den lugna perioden. Tyvärr kommer hästen in i brust igen efter ca 2-3 månader men det brukar inte vara lika besvärligt som tidigre. Och om inte kulan åker ut under brunsten får man en ny period på 2-3 månader då hästen är i den "lugna perioden", annars får man sätta in en ny kula.
Kostnaden för själva kulan är ändast 300kr, sen tillkommer ju veterinärbesöket på ca 2-3 tusenkronor, det beror helt på hur många gånger man måste dit. Man måste ju pricka in rätt tidpunk för att sätta in kulan. Jag tycker kostnaden inte var hutlös i alla fall, blev faktiskt lite överraskad att det inte handlade om mer pengar. Men kommer det att fungera? Ja vem vet men det är väl värt ett försök om det betyder att jag/vi kan behålla Flisan.
För som det är nu kan vi inte ha det, folk som måste hantera henne dagligen är rädda för henne. Vilket inte är konstigt eftersom hon väder sig om och sparkar när man ska ta henne i hagen. Jag har ständigt en klump i magen av ångest över att något ska hända.
Nu ska hästarna ut på bete på lördag och ska få ledigt fyra veckor, sen ska jag ta tag i det här med kulan bara jag har råd. Så nu är det bara att hålla tummarna...
JReality horseman sense
John blev väldigt glad när han såg Didden nu, han sa att det roligaste för honom är när han får se att folk fortsätter arbetet hemma efter kurserna och man ser skillnaden. Och skillnaden är dramatisk, nu är hon rund och go och Zandra har kontroll.
Vad handlar dessa kurser om då kanske någon tänker. Jo allt handlar egentligen om ledarskap, att hästen behöver/vill ha en bra ledare. Genom att vi kan kontrollera hästens rörelser, att kunna flytta hästen dit du vill med deras eget språk tar man ledarskapet. Hästen ställer nämligen denna fråga VARJE gång du möter den, även om du bara går i från och hämtar en borste. - Är jag ledare eller du? Detta märks tydligare på vissa hästar såklart. om vi inte tar ledarrollen utsätter vi hästen för fara eftersom den då måste fatta egna beslut. Enkel teori men så svårt att göra i praktiken.
Didden är en "extrem" häst som John säger, och det fanns ingen ridbarhet alls på henne då hon kom till oss. en ryttare på ryggen betydde för henne fullt sken framåt eller hoppa på stället. Nu har Zandra kommit så långt att det bara är galoppen kvar att få ordning på. och det är också det svåraste för Didden. I vanliga fall när man säger till hästen att galopera så vill man att den ska fortsätta tills man säger stopp. Med Didden har dom fått vända på det och vänta ut henne, hon måste själv komma på att hon kan sakta av om hon vill, att hon inte behöver springa för sitt liv, och då få massor av beröm. När hon förstår det kam man börja lära henne på och av.
Här kommer en film då dom tränar på just detta och här har dom kommit väldigt långt.
jag har aldrig förut sett henne galopera så långsamt med ryttare... och att hon själv saktar av är helt otroligt!
Zandra har som sagt tränat väldigt mycket på att utsätta didden för saker för att göra henne modigare och förstå att hon faktiskt inte kommer dö. T ex. linor runt benen, presseningar, plastpåsar ja you name it. Och nu fick hon äntligen lära sig hur man gör för att få hästen att buga, och senare kunna lägga ner den.
En liten film på övningen.
Det här är inget man ska gå hem och prova om man inte tränat innan.
Men självklart började kursen med grunden till allt, att kunna flytta hästen dit du vill. Och på den här filmen tränar Zandra med lös häst. Det ser ut som Didden spriger runt i panik men om ser i slutet så lyssnar hon till minsta lilla från Zandra. Hon kallar in henne genom ett lugnt och tyst hooo.
Det här är något jag varmt rekomenderar till alla som håller på med häst, sen kan man ta det till den nivån man själv vill. Som john säger - Bestäm dig för vad du vill göra, hur du ska göra det, och sen träna!
Veterinärbesöket!
Göran (som veterinären heter) bad en kille som också jobbar där titta i Flisans pass och på hennes stam, han var tydligen duktig på travhästar. Och han konstaterade direkt att Flisans Pappa "Wall street banker" var känd för sitt jävliga humör, och att det gått i arv till många av hans avkommor. Jippi!! Jag har ju hört talas om honom och att han sprungit in en del pengar, och att Us- travare allmänt är lite puckade. När jag kom hem googlade WSB och det fanns massor om just hans humör.....jag har dottern till ett litet monster!
Men men allt behöver inte sitta i skallen på Flisan för det, men någon stor operation som att ta bort äggstockarna odyl. rekomenderade han inte. Där emot tyckte han att vi skulle höra med en expert på området som jag fick nummret till, angående en liten glaskula i livmodern som gör att livmodern tror att den bär foster och hormonerna förändras på hästen. Då kan vi se hur mycket som beror på brunsten och vad som sitter i skallen på henne. Många tävlingshästar fungerar utmärkt efter det här och det är helt ofarligt för hästen. Nu är bara den stora frågan.....vad är prislappen på detta??
Fortsättning följer...
Flisan!
Zandra har ridit henne som vanligt hela tiden och vissa dagar är hon superfin, och galoppen blir bara bättre och bättre. Så synd att hon ska vara ett sånt monster andra dagar....


Finaste Flisan...
Med en klump i magen...
Jag längtar tills vi ska in till kliniken med henne så vi får reda på om det är något som är fel, så här kan vi inte ha det. Jag vill ha en häst jag kan rida, nu mår jag bara dåligt och känner mig misslyckad. Och är ständigt orolig att något ska hända med Zandra eller någon annan som måste hantera henne. Det är så sorgligt för hon är så fin min lilla Flisa och jag vill henne bara väl...

Flisan och Zandra efter ridturen i går.
I morse fick jag sms från Jennie (som jag tränat för) hon undrar hur det går för oss, det blev ett väldigt långt svar från mig...just nu går det ju inte alls...
Ringde och rådfrågade...
I dag kan jag glädjande nog säga att Flisan hade en bra dag trots bruns. Zandra red ut på henne och kom hem och sken som en sol, Flisan hade varit superfin och dom hade tagit långa galopper med tempoväxlingar. Och det är just det här som är så jävligt! Flisan är underbar att rida då hon fungerar som hon ska.
Hoppas verkligen vi kan hjälpa henne att må bättre.

Ett litet filmklipp...
Flisan klev över 80 cm...
Utflyckt till Berga!
Man börjar verkligen se hur mycket starkare Flisan börjar bli, hon protesterar inte lika mycket i galoppen längre. Och Zandra fick till några riktigt bra.
När Zandra ridit klart på volten skrittade hon ut en sväng och vi hängde med så hundarna fick en runda. På vägen hem skulle vi pasera kohagen full med kor, men Flisan hade värsta koskräcken och frös till is. Envisa Zandra skulle klart ha förbi henne men fick tillslut svänga av till höger istället, tiden räckte helt enkelt inte till. Söta lilla Flisan har alltså koskräck :)
Vi hade en jätte mysig eftermiddag!
Obehagligt...
Men hon lugnade sig efter en stund och vi kunde gå helskinnande tillbaka till stallet. Hon gjorde så här en gång i vintras också då hon blev rädd för något på volten och vi var helt själva där. Det är precis som det slår slint i huvudet på henne, och hon ska bara fly till varje pris. Förtroendet fick sig ännu en törn....
Flisan fyller 6 år i dag!
Dagen till ära lägger jag upp ett par filmer från i går då Zandra hoppade henne på volten hemma. Flisan tokbrunstig men skötte sig fin ändå.
Först ligger ribban på 70 cm.
Och sen 90 cm..
I dag blir det äpplen och morötter!!